Dag fyra på den sista resan.

I natt var det nära att jag drog i mej det första morfinpillret. Vaknade åtskilliga gånger med en jävla massa ont på underliga ställen. Underligt att smärtan sätter in på nätterna. På dagarna går det skapligt.
Jag som älskat mat hela mitt liv, nu känner jag avsky varje gång jag måste tvinga i mej nått. Snart bara dricka som funkar, då menar jag inte öl. Inte ens alkoholen skänker välbefinnande längre.
Dags att få tag i nått bra gräs att förlusta sej med.