lördag 16 november 2013

Dag åtta på den sista resan.

Först måste jag klargöra en sak, onkologen i Uppsala, Gävle och Falun hör ihop. JAG KAN INTE ÅKA TILL UPPSALA OCH FÅ VÅRD SNABBARE. Vänligen behåll era goda råd och olika tips om hur man skall kämpa mot obotlig cancer för er själva. Om man inte själv befinner sej i eller har befunnit sej i denna situation begriper jag inte att man över huvud taget försöker komma med råd.
Det värsta av allt var ett samtal från en kraftigt berusad person som hade sådan koll på allt att han mer eller mindre tappade tråden under sin predikan.
Som dom allra flesta förstår är det skönt med en pratstund, men sluta att tala om för mej hur jag skall bli frisk för det blir jag tyvärr inte. Hur besvikna ni än må vara för att jag inte kommer att leva vidare så kan jag inte hjälpa er. Jag har nog med mitt just nu.

3 kommentarer:

  1. Hej Eilert , Har precis fått höra vad du har drabbats av ... Du är 4 år äldre än mej ... det är inte en ålder man ska dö i. Vart väldigt ledsen när jag fick höra om din sjukdom. Vi har haft mycket skoj tillsammans även om det är många år sen . Ta vara på tiden nu ...Många varma kramar från Marie J .

    SvaraRadera
  2. Bra att du säger ifrån. Ingen kan veta hur du har det. Det här är din resa. Tänker på kristian gidlunds skrivande på sin blogg. När han fick kommentarer om att börja springa. Leva sunt (!). Ja gud vet allt. Kan tänka mig att det var som att få ett hårt slag i magen. Såklart. När man har fullt upp med att bara leva. Så länge det går. Han slutade läsa kommentarerna. Bara för att slippa just sånt. Sunt tycker jag. Mvh karin

    SvaraRadera
  3. Tack för dom orden Karin. Ja det är verkligen en ensam resa, den ensammaste av alla resor i mitt liv. Trotts att att jag rest så mycket i mitt arbete.
    Just nu vet jag inte hur jag ska stå ut en vecka till innan jag får komma till onkologen. Nu vill jag krypa in i ett svart hål och sova till det bittre slutet.
    Känner vi varandra Karin eller har du bara halkat in här.

    SvaraRadera