Dan före dan före doppardan.

Dagarna går snart jul, inte känns det som jag är på väg till den eviga vilan ännu inte.
I dag var jag till stan med bil för tredje dagen på raken, uträttade ärenden och handlade lite. Måste säga att morfin är den ultimata drogen för julhandel. Jag glider runt på affärerna i sakta mak utan att känna av stressen det minsta. Inget ont som inte har nått gott med sej som min gamla mor brukade säga när hon var i livet.
På det hela taget lever jag mycket mera i nuet än tidigare. Varje dag är som ett eget litet äventyr när man erövra små bitar av vad som tidigare var självklarheter.
Jag såg en tomtedräkt i flis på rusta i dag, i  morgon köper jag den. Ska inte missa chansen att vara tomte sista gången i livet.